Skriva for att minnas...

Publicerat: 2011-04-04 kl. 04:40:41
Jag alskar att spara sms, email m.m. Det ar kul att se tillbaka pa vad man sagt, gjort och kannt. Bloggar ju inte langre och har knappt na lasare kvar saklart men detta blir for mig sjalv antar jag.

Ny dator som Deantre tog med sig fran NY nar han kom hit over nyarsafton darfor inga prickar over mina aao. Som vanligt var hans besok i december pa 6 dagar. Det gick lika fort som alltid. Vi kunde bo har i Hagersten eftersom Isabel som jag bor med reste samma datum till Egypten for att halsa pa sin egen karlek. Nyarsaftonen spenderade vi tillsammans med Sara. Taco middag med cider istallet for skumpa :P och sen ut pa sturecompaniet.

8 och en halv vecka gick sedan mottes vi i ROM over 6 dagar. Basta resan hittils.
Konstigt hur karleken kan fortsatta att vaxa trots att vi befinner oss sa langt ifran varandra.

Just i detta nuet ar jag dock extremt ledsen och all kraft har lamnat min kropp....Hittade en sida pa Us immigration. Det star vilka dokument etc de vill att man inkluderar i visumansokan. Tjena. enda vi bifogade var ett formular om Deantres tidigare anstallningar eller var det nu var. Och nu laste jag precis pa en hemsida att ett par har blivit nekat visum. De hade inte heller skickat in dessa papper. Jag har hort att immigration brukar be om "request for evidence" och da ber ber de om olika saker men detta par fick inte ens chans att skicka in nagot. Det gor mig helt for tvivlad. Forst vantade vi 3 manader pa en ansokan som inte ens kommit in. Och nu ytterligare over 6 manader. Om de ger avslag utan chans att skicka in bevis vet jag inte vad jag skall ta mig till. Vad som ar riktigt daligt dock ar att innan Deantre skickade in den andra ansokan i september sa hade han en sa kallad infopass appointment. Dar blev han tillsags att det enda han behovde skicka in var det formularet vi sen skickade in.


Om 2 veckor har det gatt exakt ett ar sen Deantre friade till mig. I 14 manader har vi  nu levt ifran varandra. Traffats var tredje manad i 6 dagar. Det gor ont anda in i sjalen att behova leva sahar.

Maj            2009      2 manader
Juli 19e            2009    6 dagar
Septmber 5e   2009     5 dagar
November       2009     3 mander      
April 15e         2010     6 dagar
Augusti 1a      2010     6 dagar
November 13e  2010    3 dagar
December 31a   2010     6 dagar
Mars                  2011      6 dagar

Att vara tillsammans med Deantre har pa manga satt gjort mig mycket starkare. Jag bryr mig inte langre ett skit om vad folk tycker om mig. Jag bryr mig verkligen inte for 5 ore. Jag klarar av konfrontationer battre an forut. Och jag vet att grata hjalper ingenting till.

patience is a viture



Dags att skriva nåt...

Publicerat: 2010-11-28 kl. 23:53:41
Jag är så trött på allt, det känns som om jag är helt slut i själen.
Mitt liv består av att jobba och ligga i sängen. Jobbar 40 timmar på 4 dagar sen är jag ledig tre dagar då jag mestadels ligger i sängen och uträttar nada. Ett träningspass slinker in några ggr i veckan man utöver det så har jag inte ens lust eller ork till något annat. Jag har ingen vilja till nånting alls. När jag sover så vaknar jag ca 5ggr per natt. Känner mig aldrig utvilad.

Så mkt drömmar också, senaste så var det jag och D som skulle på nå möte på amerikanska ambassaden. Jag hade något handskrivet papper med mig där det stod en historia om oss men en vindpust fick den att flyga ur min hand och jag fick panik neeej det var vårt enda bevis så jag försöker frenetiskt skriva en ny men hinner inte för hovmästaren på mitt jobb ropar långt borta att vi måste komma för de har hittat tid att klämma in oss på intervju. så vi får komma till en asiatisk man i ett bås utomhus (det var sommar) och han frågar såklart efter bevis och jag visar bara min lilla lapp där jag hunnit skriva en mening han. Ambassadmannen säger att det såklart inte är tillräckligt och ber D att gå iväg ett tag så han får prata med mig. Han ber mig berätta vår historia men jag hinner inte säga ett enda ord innan jag börjar storböla som jag vet inte vad. jag fortsätter ett bra tag och D hinner komma tillbaka samtidigt som ambassadmannen håller upp nåt slags mynt  som skulle symbolisera att vi blev godkända. Godkända i den meningen att jag fått mitt Fiancevisa och kan åka till USA och gifta mig.

I april va han här och Han friade den jäkeln, var inte beredd på det alls. vi hade planerat att ansöka om fästmövisa men att göra det hela så officiellt blev en surprise.
Den där jävla ansökan då, inskickat i juni med en moneyorder på 455 dollar...vi väntar o väntar....o väntar. 3 månader. till slut ringer vi USCIS och det visar sig att de inte ens fått in vår ansökan. D ringer i sin tur western union där han postade det och tydligen så hade deras postlåda blivit rånad, nån som varken jobbar för western union eller immigration plockade ut pengarna istället. Myyycket kul. I september skickade vi in en ny som vi iaf vet nu ligger inne under behandling men hur lång det kommer att ta får vi se.

Hela mitt födelsedagsfirande blev fiasko också. bitter? ja



Suck är det enda rätta ordet

Publicerat: 2010-01-30 kl. 05:27:28



Denied

Publicerat: 2010-01-27 kl. 14:59:19
Så då har jag varit på Amerikanska ambassaden eftersom jag ville söka ett riktigt turistvisum så att jag vet att jag kommer in i landet. Tyvärr så hände ju det som jag verkligen var rädd för. Läste Freja Kjellbergs blogg för några månaders sedan då samma sak hände henne. Har man nån gång blivit nekad ett visa så måste man alltid ansöka om ett visa innan man åker även om jag bara vill stanna i USA i 2 dagar.

Jag vet helt ärligt inte varför de nekade mig eftersom the consular officer bara sa" I think you know why" eller nåt liknande.

Min slutsats är iaf

De tror jag har jobbat svart
De tror inte jag har pojkvän
Eller att jag inte kan får just ett turistvisa eftersom jag kanske inte kommer att vara en turist i just den meningen att gå på alla tourist attractions eller nåt.
Plus att nån i tullen i NY har fått för sig att D är min fästman!? Mannen på ambassaden tyckte det var väldigt skumt och att jag måste definitivt sagt det.

WTF. Aldrig ens använt ordet fästman när det gäller D förens nu. Han är min pojkvän sen 8-9månader tillbaka.

Nu önskar jag nästan att jag hade jobbat svart då hade jag åtminnstone haft mer cash i fickan.
Jag borde ha väntat en dag extra så hade jag hunnit få ett så kallat invitation letter från D, Bank statement från Mamma & bosse om att de kan finansiera min resa och även intyg från Snaps att jag har arbete där när jag kommer hem.

Det känns otroligt sugigt och pissigt att bli grillad av en tjej som säger det är bättre att du berättar allt, ljug inte.

Vad kan jag mer säga. Visst det är kanske inte det roligaste att inte kunna jobba och bara sitta hemma hela tiden speciellt när D jobbar så mycket för att betala allt och jag kan inte bidra med mycket förutom mat. Jag pluggar upp mitt gymnasie och träffar vänner då och då. Tydligen är 6200kr för lite för att kunna livnära sig på i månaden. Betalar ju inte ens hyra. 6200 är en hel del. Det är nästan mer pengar än vad jag hade kvar efter mina amorteringar på lghten betalts varje månad när räntan var så hög. 9000 betalade jag på lghten då och fick ungerfär 13.000 efter skatt från Karlsson & CO. Enkel matte alltså 4000kr kvar.

Jag blir så less när jag mött så mycket folk som jobbar svart och kan göra vad de vill eftersom de tjänar pengar. Det är de som borde bli nekade inte dom som försöker göra saker den lagliga vägen. Här får du en smäll i ansiktet för att du är ärlig vi tror du ljuger!!!

Jag mår illa...

Publicerat: 2010-01-24 kl. 01:38:53

Jag kan iofs säga att jag tycker hon var jättefin efter hennes två första operationer (näsa och bröst) söt innan men efter dem tyckte jag hon blev snyggare. Men nu ser det ju bara för jävligt ut. Jag fick bokstavligen illamående känslor efter jag kollade på denna video.....




Naturlig....Lite onaturlig.....mycket onaturlig.